
Det var underbart att lämna storstaden och komma upp i bergen. Jag kan inte rikgit förstå att jag bor i sen storstad. Det känns ju ofta som jag lever i tunnelbanan.. Det tog en timme att bara komma ut ur Osaka. Vi körde söder ut (där jag aldrig har varit tidigare) och det var höghus efter höghus. Jag har nog aldrig sett så många höghus..

Richard var tvungen att stå ut med tempel och helgedomar. De är liksom en del av Japans natur och kultur :=). Dock verkade Richard överlycklig att få se träd och andas frisk luft. Koya ligger relativt högt upp och är omgiven av åtta berg och tät skog.

Richard chef i Japan och hans söta fru var det som tog med oss upp i Koyabergen.
På 1500-talet fanns det över 1500 tempel här, men nu finns det "bara" 110 st kvar. Det är närmare 7000 munkar som verkar här. Hmm byn är väldigt liten, så det kändes som hela byn var ett stort tempel med bara munkar och pilgrimar. Väldigt annorlunda.


Återigen så tänker jag på så levande religonen är i Japan. Statyerna som har röda haklapp är för alla kvinnor som mist ett barn eller som har fått missfall. Det går inte en minut utan att en kvinna går förbi och nickar.

Den här bilden ovan är till min bror Kiki!! Ha ha!

Så mycket skog. jiho!
Vi hade gärnat velat stanna och vandra i några timmar. Men hmm som vanligt är det ju massa platser vi måste besöka + så var vi tvungna att vara hemma i klostret, där vi skulle sova innan kl sex. Då serverades middag, vegetariskt! Munkarna äter inget levande. Hatsu ville även hinna med och ta ett japanskt bad innan middagen. Det sa jag inte nej till. Varmt bad var riktigt lockande med tanken på att det nästan var minusgrader..

Det finns verkligen mycket att uppleva och se i Japan. Jag hinner inte med allt..

Koyabergen är buddhisternas främsta pilgrimsmål i Japan. Det kryllande verkligen av pilgrimer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar